Lite snöblandat regn har väl aldrig stoppat mig? Jo, det har det säkert gjort. Många gånger. Men inte idag - inte när jag har bestämt mig! Tji fick du, snön.
Dagar som denna är det praktiskt att inte vara gjord av socker. Snön har nämligen bestämt sig för att återvända. Flingor stora som lappvantar trillar ner från himlen och lyckas såklart pricka ögonen hela tiden. Nåväl, jag är inte så söt ändå när jag tränar. 5 km löpning blev det, 5 km som - trots fastan - kändes ljusår bättre och roligare än mitt förra löppass. Första passet efter sjukdom/uppehåll ska helt enkelt bara genomföras (läs: genomlidas) - sedan kan det bara bli bättre!
Det är föresten skillnad på morgonträning och morgonträning (när jag säger morgonträning så menar jag träning före frukost):
Antingen kliver man upp direkt man vaknar och beger sig iväg innan kroppen hunnit fatta vad som hänt, och innan man hunnit känna av något som kan liknas vid hunger och blir sådär lagom utsvulten när man kommit innanför dörren hemma igen.
Eller
Så sysslar man med periodisk fasta och vill träna så sent som möjligt på förmiddagen (när man är ledig och kan träna på förmiddagen alltså), så att man kan fylla på med energi så snart som möjligt efter passet. Believe me, det är skillnad på att ge sig ut direkt på morgonen och på att träna när man hunnit skrota runt hemma ett par timmar och blivit smått hungrig. Som tur är släpper hungern när jag börjar springa. Orken däremot - ja den är som den brukar på tom mage: inte 100%. Men passet genomfördes enligt planen så jag är helt nöjd ändå!
Fint väder idag!.... Men som vanligt är det meningslöst att gnälla på vädergudarna - de brukar inte lyssna speciellt mycket ändå. Man tager vad man haver, så att säga... :-)