Hej på er. Jag förundras över hur tur vi ändå har med vädret - solen skiner in genom mitt fönster i princip varje morgon. Bästa starten på dagen att vakna till ljuset!
Igår gick plugget sådär faktiskt... När vi kände oss klara för dagen gick jag och min ena sambo (som pluggar till läkare och alltså också vet hur det känns att plugga varje helg) och köpte godis och sedan låg vi i min säng och såg en kärlekskomedi och skrattade med hjärtat. Och åt lite popcorn. Alltså, vad är det med att man alltid blir sugen på något salt när man ätit sött?
Idag ska det pluggas igen, och tvättas och städas och handlas och lagas mat. Har jag tur hinner jag jogga en sväng innan solen går ner, fast det känns inte så troligt. Löpningen igår gick sådär; kände mig så ofantligt tung och trött i kroppen. Benen ville knappt lyfta från marken, och jag hade ändå ätit frukost innan till och med. Kanske var för att jag undermedvetet ville skjuta upp plugget lite och få vara ute i solen längre... Börjar bli riktigt trött på att inte kunna planera min träning. Ja, skolan måste gå först, men när jag gjort denna tenta är det jag som sätter mig med kalendern och planerar så att träningen också får plats. Kommande läsperiod verkar vara lite luftigare, så förhoppningsvis kan jag göra det med gott samvete också. För nu går det inte längre. Jag kan inte leva med endast 2 pass i veckan. Jag funkar inte som människa då. Samtidigt är jag riktigt glad över min prioritering hittills denna termin: jag hade aldrig klarat dessa tentor utan alla pluggtimmar. Jag har behövt varenda en av dem. Och jag håller fast vid att man ibland måste fokusera på det som faktiskt är viktigast just då. Med detta inte sagt att jag klarat alla tre tentorna, men EN har jag i alla fall klarat; fick besked om det i fredags. FAN VAD JAG ÄR BRA.
Jag vill kunna vara mitt bästa jag och det kan jag inte vara när jag inte tränar. Punkt slut.
Dagens frukost ligger i magen, dags att ta tag i plugget.